05/06/2026
Träningsprocesser är sällan spikraka. De är inte ens i formen av en trappa. Snarare som lego - blir en väg svår behöver vi bygga på en annan färdighet. Samla information och hela tiden utvärdera. Jag behöver ständigt vara beredd att tänka om för att ge Floka de känslomässiga erfarenheter som hon behöver för att bli av med rädslan som hon bär på.
För Flokas del har det blivit klart och tydligt att det är själva wp-selen som är mest obehaglig. Drag i sig finns det inget obehag kvar inför - tvärtom. Hon drar mer och mer med säkerhet, tar i mer när det tar emot över stock och sten.
På filmen har vi nu återgått till nomeselen efter att ha behövt backa i träningen med wp-selen, men vi har kortat draglinorna och ökat tyngden. Först träning i gott träningssällskap och därefter ensamma. Det är inte optimal träningsutrustning, utan en liten och provisorisk legobit i det stora bygget.
Träningen handlar inte om att nöta. Vi gör inte mer än två pass likadana. Jag tar emot information om vad hon upplever både inför, under och efter träning. Justerar något litet, utvärderar och planerar vidare. Och gradvis kommer vi närmare målet - att bli kvitt rädslan och kunna njuta av att få ta i med kroppen! ❤️
Matte Irene
