MyPod Hundcoach

17/02/2026

Sure is...
Jag har testat många olika terapiformer, men inget har funkat så bra som hundarna, de har på bästa sätt visat mig vem jag är och vem jag vill bli.
Och utan att döma, har de speglat vilka beteenden jag behöver ändra.
Det finns tyvärr inga enkla metoder som "fixar" hundens beteende, om DU inte vågar SE dina egna beteenden och tillkortakommanden.
Men ta lärdom av hunden.
Se på dig själv med kärleksfulla nyfikna ögon, och försök förstå istället för att döma.
Var öppen för förändring och kom ihåg att INGEN kunskap kommer gratis.
ALLA behöver vi lära oss.
Om någon lärt sig före dig, lyssna och ta emot. Prestige är ett påhitt.
Kunskap är allas.
Jag delar gärna med mig, inte för att visa vad jag kan, utan för att jag gläds åt kunskapen jag fått, och utgår från att andra gör det med. ❤️

Def did NOT sign up for this 🫠😂

Follow for more reality checks when it comes to dog training

12/02/2026

Låt vardagens stimulans
bli en rutinerad dans! 🕺🐕💃

Jag petar ibland i detaljer.

Jag uppmanar hundägare att:
- alltid ha hunden på vänster sida.
- aldrig låta hunden gå rakt framför eller bakom.
(I vardagen)
- lära hunden att hålla sig som i en solfjäder på vänster sida.
- lära hunden att aldrig dra i kopplet.
- lära hunden passivitet och paus och inte tillåta uppmanande pip och skall när hunden har "tråkigt".
- lära hunden att ha koll på DIG och inte tvärtom.

VARFÖR?
- gående skall gå på vänster sida på vägar och gångväg, hunden är tryggast på insidan, vid exempelvis hundmöten. Defaultläge: vänster. Självklart kan man lära in höger på kommando, men vänster ska sitta i ryggmärgen.
- hunden tror lätt och/eller känner att det är upp till den att bemästra alla mötande "störningar" om den går rakt framför. Vilket lätt ger reaktivitet vid hundmöten.
Om den går rakt bakom kan den få för sig att gå över på höger sida bakom dig och få dig i obalans.
- snett framför, vid sidan och snett bakom till vänster, i "solfjädern" är hundens "gå och nosa-område. När ni bara "går på" och motionerar kan hunden gå vid sidan.
- hunden ska lära sig att inte dra i kopplet oavsett tempo eller längd på kopplet, den lär sig genom att känna i halsbandet när det drar. Draget är ett tecken på att hunden inte är lyhörd på din plan, ditt tempo och ditt kommando. Det finns inget att vinna för hunden på att tillåtas dra i kopplet. Bara stress och en känsla av att vara den som bestämmer och således måste bära ansvaret för allt som sker, alla beslut som ska tas samt alla reaktioner på miljön runt omkring.
- så viktigt med AV och PÅ. Du får inget bra PÅ utan ett bra AV. Att lära hunden skillnaden ger hunden perspektiv, viktiga referenspunkter och bättre förståelse för sin roll i ditt liv samt såklart ett stressfritt liv med sunda bade fysiska, mentala och emotionella pauser.
- för hunden mår bäst som följeslagare. Att ha koll på Dig är hundens viktigaste jobb, och ALLA hundar vill ha ett jobb!

BUGG, TANGO ELLER TWERK?
När dessa detaljer sitter, så märker du snart hur er kontakt förstärks, hur era rörelser synkas och hur varje promenad blir en DANS och inte en kamp.
Du för, och hunden följer!

När något händer snabbt och du vill byta riktning, eller akta dig/er för en fara så ska du kunna lita på att hunden är någonstans till vänster om dig.
När ni rör er i vardagen så ska du veta var du har din hund utan att titta.

Det handlar inte om MAKT
utan om samhörig TAKT

Och delad vinst inte minst.

Så känn glädjen när båda runt varandra valsar,
När ekipaget i glädje salsar.
Framåt vi människor ansvarar och leda.
Framåt vill hunden med mening och reda.
Att kunna, veta och få göra
Är minst lika viktigt som att föra.
Bara olika uppgifter har vi för varann
Kärleken är dock lika sann.
Det vi kan ge hunden när den kan dansen,
Är det som ger, inte bara viftet,
utan gunget i svansen!!

Så ge din hund vardagsstimulans
Med denna enkla dans!!
🥰

◇ Lär och visa, sen krav!
◇ Våga kräva!
◇ Ge hunden uppgifter i vardagen!
◇ Krav/uppgifter ger MENING & STIMULANS!



Bild: min Varga vet att hålla sin gamla halvdöva vän Milton PÅ VÄNSTER SIDA!! 👌😉

29/08/2025

Jag FÖRSTÅR att man tror det är kärlek när hundarna hoppar och viftar och kanske skäller när en kommer hem.

Men det är det inte.
De erfarna experterna är eniga.
Så försök skilja på glädje och upphetsning.
Det är ofta en mix, så det är inte helt lätt.

Men upphetsning leder till så många problem.
Om jag ska försöka beskriva hundens upphetsning, så är det ett spänningstillstånd.
En okontrollerad kraft. Fart utan mål.
Det är känslor utan insikt eller avknapp.
Det är vad valpar och barn visar innan vi lär dem att reglera. Och reglera betyder inte trycka undan. Det betyder att lära sig lyssna, förstå och hantera sina känslor på ett sätt som gagnar oss, och även andra då både hund och människa är flockdjur. Det är att lyssna på, men inte ledas av. Ta ut riktning med hjälp av, men inte i hast agera på. (För egen del är detta fortfarande en utmaning för adhd-hjärnan 😉)

Det är i upphetsning hundar kan bli:
-skälliga
-pipiga
-hoppiga
-vaktiga
-reaktiva (arga) vid hundmöten.
-drar efter allt vilt/katter som rör sig
-kan bita vid rädsla/smärta/obehag/plötslig rörelse.
-generellt nervösa
bl.a.

Så om vi verkligen vågar särskåda oss själva och kan skilja på våra egna behov av att
KÄNNA oss älskade,
och hundens behov av att lära känna och lära sig reglera sina känslor och hitta sitt självsäkra, trygga och bästa hund-jag,
så visar du din hund VERKLIG KÄRLEK!

Och om du ger denna gåva ihop med ett tryggt vägvisande i livet, där du erbjuder rolig lek ibland, stimulerande utmaningar ibland, motion ibland, gränser och gos ibland,
(när hunden verkligen vill och inte bara är orolig att DU behöver närhet)
så får du en så fin och stark kontakt med din hund, att en blick och en lugn svansvift från bädden räcker när du kommer hem.
För du vet att ni är partners ✌️❤️

04/12/2024

Balans ❤️

28/11/2024

Detta är inget du MÅSTE gå igenom som hundägare!
Det är inte ett trotsbeteende i en viss ålder.
Det är ett beteende jag sett i alla åldersgrupper hos hundar som tillåtits
FLY och UNDVIKA sin ledare.
Sen kan det såklart oftare dyka upp första gångerna hos unghundar.

Men det behöver inte göra det! 👍🙂

* om du från första dagen, lugnt och fint visar den 8 veckor gamla valpen, att du är den trygga ledaren som valpen kan lita på i alla lägen.
* om du visar din trygghet genom
Krav/Visa-metoden:
- Jag KRÄVER att valpen inte biter i mina händer genom ett lugnt samlat och så starkt Neej som valpen behöver för att sluta,
och jag VISAR att valpen istället får bita i sin tuggleksak, med rolig dragkamp som följd.
- Jag KRÄVER att valpen slutar leka när jag inte vill leka längre. Jag VISAR på hur lugnt och skönt det är utan upphetsning, jag VISAR att leken är slt genom att göra något annat, lämna valpen en bit, och att valpen då kan få en kelstund istället, när den lugnat ner sig.
* om du ALDRIG låter valpen undvika upplevt obehag genom att fly från t.ex en tillsägning, att klippa klor, att sätta på sig reflexvästen mm. Om valpen hinner undan måste du fullfölja genom att lugnt hämta tillbaka hunden till samma position och se till att lugnt lyckas med det du tänkt. Och med tillsägning menar jag, att om hunden t.ex biter i dina skor och du kanske knäpper med fingrarna och säger eeeeiiiijjj, och hen fortsätter, så du behöver gå närmare och vill visa ett starkare nej genom att ta i sidan på halsen eller i nackskinnet (behövs inte göras hårt eller argt, bara bestämt) och säga neeej, och valpen då flyr undan med ett lite uppspelt hets, eller bara börjar tramsa, lekbitas mm, så är det SUPERVIKTIGT att valpen får TA EMOT tillsägelsen utan att mentalt försöka undvika den. Ta emot din energi, möta din blick och vara närvarande. Det känns obehagligt, men är inte farligt, gör inte ont. Valpen lär sig att stå ut och lär sig att du bestämmer men är trygg.
Exempelvis.

Och LEK INTE JAKTLEKAR med din valp!
Det kan du göra först när du är 100% säker på att du har en säker inkallning och ett stopp på lekstunden.

Den lilla valpen, nyss hemkommen, kan se liten och försvarslös ut, men är rent utvecklingsmässigt redan på väg mot unghund, missta er inte.
Den är dock just NU som mest formbar!
VÄNTA INTE!!!
Det är så mycket lättare NU!
Om du kan skilja på dina känslor och behov av att bara få mysa med och dränka den lilla i ömhet, och valpens faktiska behov av att LÄRA SIG massor av saker av sin fantastiska LEDARE!!!

OBS! Det är lätt att döma en människas beteende i ett kort videoklipp, men det är inte det jag vill göra här. Vi blir alla stressade och känslostyrda ibland.
Om vi kan är det bra att försöka att inte låta stress och känslor styra våra beteenden och hur vi låter, då hunden är väldigt känslig för de energier vi utstrålar. Försök andas och hitta en så kreativ och lockande lösning du kan i stunden. Och gå sen hem och fundera på hur du förebygger att en liknande situation uppstår igen.

24/09/2024

Här uttalar sig den s.k hundcoachen nedlåtande om oss som har våra hundar lösa. Men värre än den nedlåtande tonen är hans onyanserade sätt att prata om koppel och hundägande.
Jag har tyvärr hört det förut från denne coach, och då han ofta delar just onyanserade förenklade budskap kan jag inte annat än att tolka det som publikfrieri och gilla-raggning.

För det är lättare att få medhåll om budskapet är enkelt och tillsynes självklart. Och tyvärr väcker nedlåtande negativa uttalanden människors önskan att få vara med i "det rätta laget" och leder till ryggdunk och upphöjanden av den "kände". Och lättare att komma med svart- eller vitt -inlägg än att försöka förklara komplexiteten i att fostra och träna olika sorters hundar och raser.

Jag skrev ett inlägg under Nyhetsmorgons delning:
"När inte ens en känd sk hundcoach kan kommunicera nyanserat förstår man polariseringen som uppstår.
Det är skillnad på OKOPPLADE och LÖSPRINGANDE hundar. En okopplad hund kan vara tränad och väluppfostrad och inte störa någon. En okopplad hund kan också vara lösspringande och inte vara ledd av någon eller vara ouppfostrad/feluppfostrad och springa runt och hälsa på allt och alla utan att ägaren frågar först.
En KOPPLAD hund kan attackera och störa andra människor och hundar. En kopplad hund kan gå fint och inte störa någon.

ÄGAREN är skillnaden. Så sluta prata koppel och börja prata beteende och utbildning istället. Vilket en vettig hundcoach borde veta, och förstå att kommunicera. En hundcoach som stör sig på väluppfostrade okopplade hundar, undrar man ju om han månne är avundsjuk...?

Aldrig att jag skulle låta min hund gå kopplad bara för sakens skull. Min hund tränas noggrannt för att kunna gå okopplad utan att hälsa, störa, skrämma eller skada andra människor, djur eller egendom. Vilket är syftet med koppelregler och lagar. Min hund tittar inte på människor eller andra hundar, hon bryr sig inte om katter eller vilt. Alls.

Och snälla, fatta att världen inte funkar om vi alla ska ta ansvar för andras rädslor. Generell hänsyn absolut. Och frågar en rädd person trevligt, så håller jag i min hund medan hen passerar. Men rädslor är inte farliga i sig. Hundar KAN tränas att inte utgöra någon fara eller ens störning för andra. Vi som kan vi vet. Om man ej uppnår den kontrollen över sin hund, skall den vara kopplad. Såklart. Men det är beteendet som räknas. Och hur vi uttrycker oss spelar roll. Ord ger viktiga nyanser som påverkar hundars liv och som ger väluppfostrade hundar ett väl förunnat härligt nosande och springande utan ständig koppelbegränsning."

Bildtext-förklaring: Hundcoachen har en nedlåtande ton. Han säger att han blir provocerad av lösa hundar mm.

21/01/2024

Idun behövde lite hjälp med sin matte idag 🥰
Matte har inte riktigt hittat sin roll som Iduns ledare. Alltså Idun tycker matte är toppen, hon är rent av Iduns favoritleksak... 😉
Men Idun skulle ändå föredra lite tydligare regler.

Matte har, som så många andra fått råd och läst sig till att hundens tonårstid kan vara jobbig och full av "trots" och busiga upptåg.
Och hört att det ordnar sig. Och tänkt att det är bäst att avvakta med träning tills det lugnat sig.

Jag förstår att man kan hamna där!
Men gör inte det! För det ordnar sig inte av sig självt. Någon måste lära hunden, helst redan som valp eller senast som unghund, hur man beter sig. Och denne någon är Du!
Det är ditt ansvar.

Det som inte fastnade hos valpen behöver du jobba med igen med unghunden.

DU bestämmer. DU är också ansvarig att hunden får det den behöver. När du tydligt visar gränser samtidigt som du fyller på er relation med trygg och lugn energi samt rolig och stimulerande lek/träning så formas er relation till ett fungerande partnerskap.

Va gärna en lekfull ledare, men bli ingen leksak!

Om valpen inte lär sig att man bara får bita i mattes händer när matte tillåter i lek och då mjukt på skoj och att det finns en benhård gräns där, så lär sig inte hunden den viktiga bithämningen.
Hunden använder munnen och att bitas helt naturligt, då det är hundens sätt. Men det fungerar inte att hunden tar egna beslut om att bita människor. Enda gången det är okej är när det är inlärt och ska göras på kommando av arbetande hundar (polishundar) eller exempelvis träning/tävling av Skydd/IGP.

En hund som inte lärt sig bithämning, kanske för att den alltid betett sig vänligt och/eller är av en mjukar typ av ras, så att ägarna inte ägnat det så mycket tanke, kan när den blir pressad bita ett barn eller vuxen. Den agerar då bara på instinkt och har inte gjort något "fel". Det är (borde vara) ägarens fulla ansvar. Men i lagens mening är hunden när det kommer till kritan, en sak, och kan beslutas att "tas ur bruk" om den bits/skadar andra.
Det är otroligt sorgligt och beklagligt när det sker. Det ska inte behöva ske!

Alltså väldigt viktigt att jobba med detta från första dagen ni får hem valpen.
De väldigt små valparna kan man lära genom att reagera ömsom med lite skarpare Aj när det blir för hårt, ömsom säga ifrån och visa på tuggleksak. En liten stöt med fingrarna och ett shh-ljud eller eeej-ljud. Går snabbt och lätt med de små. Om man vågar sätta gränser och inte drunknar i sina känslor kring hur satans söta de är. För de är de ju 😉

Om de fått med sig ovanan upp i åldern behöver ni stöta till med en energi som känns och den måste trumfa hundens egen upphetsning. Den mentala styrkan i stöten är viktigare än den fysiska men det behöver kännas. Inte skada eller göra ont. Vi pratar obehag. Stöt till eller ta tag i halsband och håll i trots krumbukter. Gör ett gränssättande ljud. För när de lärt sig behöver du sen bara påminna med ljudet. En stöt och släpp.

Alltid release. Alltid en väg ut, om hunden lugnar ner sig och gör som vi vill.
Spänn och släpp.
Viktigt att du släpper den spända skarpa energin också. Energi är allt.
Upprepa och påminn. Men det ska inte behövas tjatas. Du bestämmer.

Det handlar också om integritet.
Det finns INGET sunt i att låta en annan varelse hoppa på, krafsa på eller bita i Dig.
Din kropp, din space!
Helt naturligt och snabbt accepterat av hunden (alla djur) om gränser sätts.

Och jag lovar, hunden kommer älska dig lika mycket men nu även respektera dig som något mycket värdefullare än en favoritleksak ❤️

Jag är så glad att Iduns matte lyssnat på Iduns bekymmer, tidigt bett om hjälp och vill ta i tu med problemen, för det är allt som behövs för en lyckad coachning 👌🥰

14/01/2024

"Bättar va byxlaus än radlaus" stod det på gotländska på dörren in till vår bastu när jag var liten. Idag levde jag det ordspråket 😂

Ny hund vars matte och husse behöver råd och hjälp. I ett första försök till att få kontakt med hunden, och få henne att sluta hoppa, dra och bita i kopplet, så behövde jag marschera fram och tillbaka, och inget, inte ens byxornas sakta nedhasande, fick stoppa mig just då. 😉

Och en trygg hundledare får faktiskt hellre vara byxlös än rådlös!!
Inte så att vi kan vara perfekta och alltid veta hur vi löser situationer. Men att be om hjälp och vända sig till någon som kan, är ett sätt att inte stå rådlös!

Idag tränade Idun och Milton på att gå i koppel. Kan låta enkelt, men en betydligt svårare sak att få till, om man vill gå en trevlig promenad med sin hund, utan drag, utfall mot andra hundar och hopp och bit i koppel.
Vi började med metoden att ändra riktning. Att med hundens namn och ex "kom" samt ett litet ryck i kopplet få hunden att fokusera på oss och vår nya riktning. Med målet att hunden ska bli så lyhörd för våra rörelser och kommandon att vi inte behöver rycka till i kopplet.

Det var fullt med söndagspromenerande människor och hundar så störningar hade vi gott om. Och vi fick jobba hårt.
Bra jobbat alla!! 💪❤️

14/06/2023

Hur ska två hundar lära känna varandra på bästa sätt?

B och K är ett bra exempel på hur viktigt det är att inte forcera vänskapen.
De har båda skärpa och kan vara reaktiva vid press/stress. Det är naturliga egenskaper i deras raser. Som vi avlat fram. Detta måste vi vara medvetna om och respektera.

En "duktig" hund är duktig pga att ägaren/föraren har kunskap om vad som driver hunden, ser till att respektera det och ge den rätt förutsättningar för att lyckas. Det finns grundläggande fostran/utbildning som alla hundar bör få och förstå, så att de kan vistas i våra miljöer utan att skadas eller skada andra. Men det finns skillnader på egenskaper vi avlat fram. Och det finns situationer som kräver kunskap och anpassning för vissa raser/individer.

I detta fall kommer jag låta B och K att lära känna varandra utan stress. Jag vill att de blir vana vid varandra innan jag utsätter deras relation för någon press. De får nu i början bara "mingla". Inga djupdykningar i tidigare trauman eller triggers.

Jag började med en promenad med de två i koppel på varsin sida om mig. Ingen nosning på varandra alls. Bara gå på i trygghet och förvissning om att jag har koll. Så här kan man behöva gå olika länge, beroende på individerna och dig som ledare.
Jag gick ett par hundra meter bara, sen fick B gå lös. Det ledde till lite naturlig sniffning av varderas kissplatser. Sen, då jag känner att jag har hyfsad kontakt med båda, vad gäller lyhördhet och lydnad, så släppte jag även K lös. Detta då båda redan fattat att jag inte vill ha någon hälsning eller sniffning rakt på. Det gick rätt bra. B har lite mer kontrollbehov och jag fick säga till henne några gånger att strunta i K då jag såg hur hon drog sig mot K's rumpa. Jag förstår om detta låter fel för er som lärt er att det är det naturliga sättet för hundar att hälsa, att få lukta i varandras bakdelar. Och de kan få göra det. Sen.
Det är ingen brådska! För att förebygga osäker stelhet och mätningar mellan dessa två skarpa tikar, så drar vi ut på det. Ju mer de fått gå promenad ihop och vant sig vid att den andre verkar cool, ju mer trygga blir de sen när pressen ökar.

Det jag menar med förhöjd press/spänning är t.ex att stå still och lukta i den andres rumpa, att nosa på den andre hunden och kanske stanna lite provocerande med nosen över den andres nacke (lite dominans-test), lite hetsig lekinvit, om de två står nära varandra och: en tredje hund skäller till pga förbipasserande människa, de hamnar lite trängda mellan fler hundar, jag som ryter i till annan hund... mm.
Förhöjd press = förhöjd energi/upphetsning.

Om de får "göra upp" själva, som en del äldre råd lyder, då finns såklart risken för onödiga skador men också att de lär sig att "göra upp". Att det är upp till dem att ta beslut om när det behövs fostras eller försvaras. Möjligen att man låter hundar som lever i samma flock, ha lite mer att säga till om vad gäller personlig integritet, och fostran av en nykomling. Men om de ser det som ditt jobb att fostra och hålla den trygga balansen i flocken och du också levererar, så behöver de inte "göra upp".
Och i dag-flockar och andra mer tillfälliga bekantskaper så är det betydligt tryggare om du gör ditt jobb som ledare, så de slipper.
Det finns också individer/raser som kan lära sig att det är rätt kul att skrämmas och bråka. Det kan vara tillfredställande. Och om de får känna på den kraften så kanske de har lättare att gå dit igen...
Det vill inte jag.
Jag vill att de ska få vara så mycket hund som möjligt, gå lösa och sniffa i naturen i sin takt. Men de behöver inte vara "bästisar" med varandra. Bara visa varandra respekt och integrera så mycket som den andre tillåter och bjuder in till.

Senare var båda okopplade ihop med den större flocken och det var chill. Men jag höll ett öga på dem och de andra hela tiden.
En ny hund betyder nya spänningar.

Väldigt bra jobbat av B och K i dag 💪🥰

10/06/2023

Ibland är det bara meningen.
Jag råkade möta matte Kathrin i skogen härom dagen och det visade sig att hon och husse Hannes just då verkligen hade behov av en hundcoach. Och ja, jag har alltid behov av lite valpmys, så det var ju perfekt.

Idag träffades vi och i alla fall lille Milton
(Mas = mini american shepherd) lyssnade uppmärksamt. Husse och matte lyssnade också men kanske blev det lite för mycket korvstoppning, för det finns ju så mycket jag vill dela med mig av, speciellt till valpägare.
Det är ju precis nu, i början som det finns så mycket man kan göra, så mycket som kan påverka hela hundens liv.
Allt blir så mycket enklare om man börjar i tid.
De små valparna är oskrivna blad och de bara längtar efter vägledning!

Några saker vi pratade om:

⛔️ Hetsig Milton som busat och kampat med leksaker och händer, biter hårdare och hårdare och blir oftast mer hetsig och "till sig" av tillsägelser.
➡️ Bli neutral/tråkig med leksaker/händer, fly inte, utan avbryt/stoppa bitandet med ljud, men håll kvar händerna. Om det behövs ta bort hundens mun, huvudet eller hela hunden från leksakerna/händerna med lugn och bestämd (eller envis) energi + ljud.
Ge inte upp!! Tro på dig själv!! Va inte rädd att lugnt men skarpt säga ifrån. Hitta rätt frekvens och lagom energi för just din valp.
✅️ Se helst till att valpen inte ens hamnar i upphetsning! Leken är rolig och givande utan hets. Leken kan vara kontaktskapande och kan lära valpen vart dina gränser går. Var då noga, tydlig och konsekvent med dem. Att lära sig andras (människors, andra hundars, andra djurs) gränser är att lära sig att umgås. Du som hundägare har nu tagit över efter tiken och måste fortsätta lära valpen hyfs.
Leken är också en övning i färdigheter så om valpen tidigt visar att den har lätt att kampa, så behöver den kanske inte öva så mycket på det. Den kanske mest behöver träna på "loss". Just Milton får (just nu) mer utbyte av små uppdrag som t.ex att stanna kvar och leta leksak. Det tränar mer på fokus.

⛔️ Milton blir överfjäskig, verkar "be om ursäkt" väldigt intensivt och fysiskt gränsöverskridande efter tillsägelse. Alltså t.ex klättrar på matte o husse. Eller blir nästan nonchalant fjäskande, knixar huvudet åt sidan, och fjäskar utan att vara äkta ödmjuk.
➡️ Försök att inte bli emotionellt påverkad, var bara lugn och försök neutralisera situationen genom att lugnt nonchalera och putta bort fjäsket. Visa att detta inte fungerar.
Låt det gå över till passivitet.
✅️ För att förebygga detta krävs tydlighet. Ofta kan det överdrivna fjäsket signalera en osäkerhet, inte nödvändigtvis att valpen är osäker på sig, utan att valpen blir osäker på DIG och på vad du menar. Och en sak valpen kan få för sig här, är att du är svag och kan (måste) köras över. Och det är inte etiskt försvarbart, att låta en liten valp känna sig övergiven och utan en trygg ledare.
Det kan också vara en osäker valp som behöver en lugnare, mycket lugnare tillsägelse. Fjäsket kan bli nästan forcerat och signalera stress, vanligt hos lyhörda raser, ex vallhundar, och då kan du behöva justera frekvensen/energin på din tillsägelse till nästa gång.

Så bli din valps största idol!
Vägled genom tydlig och lugn gränssättning, lär valpen hitta glädjen utan upphetsning,
ge individanpassade uppdrag,
och njut av den tillitsfulla kontakten som skapas. ❤️

Tack Kathrin och Hannes för trevligt möte
och för ert förtroende.