06/06/2026
Inedmas Pavlova, ”Lova”, fyllde 6 år igår!
🥳🇸🇪🐾💖🌟🐾🌻🤗
Historien om hur Pavlova hamnade hos mig är en intressant resa, när jag nu tänker på den.
Jag hade haft äran att ha olika hundraser i mitt liv. Afghanhundar, labradorer, dvärgpudlar, golden retriever. För tillfället hade jag en golden och ett par småpudlar. En dag såg jag att Länsstyrelsen i Dalarna hade tagit hand om 32 hundar som farit illa. (Det är en spännande berättelse i sig, men den tar vi en annan gång.)
Hur som helst hade jag plötsligt 2 tyska spetsar hemma; en Mittelspitz ”Nala”, och en Kleinspitz ”Jasmin”. De var mycket störda, psykiskt skadade, svårt utmärglade, och båda med svår PTSD. Extremt rädda för människor. Rasen var dessutom ny för mig, och jag visste inte vad som var rastypiskt, och vad som var tecken på trauma efter vanvård och misär. (Jasmin var så skadad i njurar och andra organ att hon tyvärr dog knall och fall ett år senare ute i gräset en vacker sommardag, så sorgligt ❤️🩹.)
Efter en tid kände jag att Nala fortfarande uppvisade ett mycket stört beteende, och att jag måste lära mig mer. Jag mailade flera kända uppfödare av tysk spets och bad om råd. Vad var rastypiskt och vad var följd av vanvården under hennes första 7-8 månader egentligen? Den enda som svarade var Daniel Hollanti Persson, på Inedmas kennel. Han svarade tålmodigt på mina frågor och gav svar på frågor. Vi bestämde oss för att träffas för att han skulle kunna bedöma situationen.
När vi träffades möttes jag av Daniel och Tim, två störtsköna personlighet och människor! 🤩Jag hade roligt, de bjöd på sig själva och var sakliga och proffsiga. Daniel var brutalt uppriktig och hade nära till skratt! Jag blev blixtförtjust i båda två! Jag fick ovärderlig hjälp och stöd, kunde ringa när som helst med frågor.
Efter en tid ringde Daniel. Han skulle ta valpar och undrade om jag skulle kunna tänka mig att bli halvfodervärd till en tikvalp. (Han fjäskade rejält och höjde mig till skyarna som potentiell fodervärd! 😉) Jag var tveksam, det kom så plötsligt. Men efter flera samtal så sa jag ja. Daniel förvarnade mig om att den här valpen var en riktig vilde, han hade fått lov att separera henne från hennes bröder för hon var så bråkig.
Vi besökte henne några gånger, en ljuvlig liten kolsvart tjej. När vi hämtade henne var hon så liten och söt! 😍 Väl hemma så tog hon en självklar plats i flocken från första början.
Som valp var Pavlova en gangster! Hon lyssnade inte, tuggade sönder stolar och bord, tuggade sönder en gammal linoleummatta i gammelköket uppe. Hon till och med knaprade på det fina pianot! 😅
Inga kommandon fungerade, hon var omöjlig att lära saker, hon vägrade komma in när hon varit ute. Hon bråkade, tuggade, retades, skällde, ville leka leka leka och satte sig på håll och bara lutade på huvudet och tittade på mig som om att ”vad är det du inte förstår?”. Helt klart ansåg hon att det var JAG som var omöjlig och inte fattade ett dugg!
Många gånger tänkte jag att vad har jag släpat hem för monster? Och många var stunderna när jag undrade om hon skulle gå att lämna tillbaka! Hon var utan tvivel den värsta och jobbigaste valp jag haft! 😳🤯😤
Jag fick släppa alla förutfattade föreställningar omkring hundar och hur man ska vara som ägare/handler/uppfostrare. Pavlova var helt klart den som ägde MIG, hon styrde MIG, hon uppfostrade MIG. Tack och lov var ena dottern hemma på dagarna och samspelade med Pavlova.
Med tiden växte det fram ett samförstånd mellan mig och Pavlova. Hon var aldrig valpen, det var jag. Hon är den kloka och visa och i hennes blick ryms tusentals år av seende och förståelse. Pavlova är en Drottning. Hon är snäll, vill ALLTID leka och springa. När jag är sjuk eller har väldigt ont tar hon hand om mig bättre än någon människa skulle kunna; hon håller sig nära, sitter i sängen bakom min rygg, har full koll på omgivningen.
I skogen är hon den bästa vän som jag kunnat önska mig! Hon är glad, rolig, klok som få, hittar gula kantareller, älskar att vara vid elden och får smaka en liten korvbit eller två. Hon kan gå lös utan problem och kommunicerar på ett sätt som gör mig alldeles lycklig och glad inuti.
Pavlova är den bästa hund jag någonsin haft! Och då har jag haft helt underbara hundar som jag älskar innerligt och haft mycket roligt tillsammans med! Alla hundarna, även de som inte längre springer på jorden, har en egen plats i mitt hjärta. Men hittills har min älskade och fina Pavlova den största platsen i centrum.
Tack Daniel och Tim för förtroendet! ✨🙏🏻✨
Denna lilla svarta fluffiga kolbit till fyrbening har visat sig dölja en fantastisk diamant!!! 💎
Jag är så tacksam över denna ljuvliga lilla kamrat.
(Jag har hjärndimma och minns inte vilka titlar hon har från utställningarna, men jag vet att de flesta domare även de tycker att hon är outstanding! Kanske kan du skriva i kommentarerna Daniel! )
