Horse Balance by Ulrika Dahlgren

21/08/2025

21/07/2025

17/07/2025

02/03/2024

07/02/2024

Vill du förbättra din sits?

Vanligaste svaret jag får när jag frågar en ryttare vad den vill utveckla är just att den vill utveckla sin sits.

Och vet du vad vanligaste svaret de får är?

Vad bra, då ska du börja avsuttet med att arbeta din häst vid handen.

Tycker du det låter märkligt? Låt mig förklara.

Det är ingen skillnad på hur du står och går och ur du sitter till häst.

Att skapa medvetenhet kring hur du använder din kropp (sits) när du är avsutten, ökar möjligheten att påverka den till det bättre.

När du sitter till häst är det meningen att det här arbetet ska vara nära på klart.

Det är då du ska känna din häst genom din kropp. Inte sitta och fundera på hur din kropp känns.

Det har du inte tid med om du ska inverka i rätt timing med rätt hjälp (kroppsdel).

Genom att sitta av och bli medveten, börja förändra, utveckla avsuttet så kommer du att kunna sitta upp och njuta av resultatet av ditt avsuttna övande.

Dessutom, tvärtemot vad många tror så kan du inte sitta rakt över en häst som är sned. Det är en fysisk omöjlighet.

Därför går vägen till den effektiva och verkningsfulla inverkanssitsen via att börja med arbetet som gör hästen jämn och liksidig avsuttet. (Rakriktningen)

När du arbetat din häst vid handen i några veckor så kommer det vara en jämnare, smidigare häst du sitter upp på.

Och din häst kommer få välkomna en mer välkoordinerad och ryttare upp i sadeln igen.

Jag har vid det här laget hjälpt hundratals ryttare att få en bättre ryttarsits med mer effektiv inverkan genom våra online-kurser.

Om du vill så kan du göra den viktigaste investeringen i ditt ryttarliv nu.

Läs mer om hur det går till här!

https://www.drangelska.se/steg-1

07/01/2024

Det har varit så roligt med responsen på föreläsningen om vilken sorts ridning som gynnar din häst och vilken som inte gör det. Så många har skrivit och berättat att de äntligen förstår vad de ska vara uppmärksamma på.
Och andra har också kunnat instämma i att de också har sett den här utvecklingen hos världens dressyrdrottning och kunde instämma i den skickliga analysen av Barbara. Spännande!
Vad är din största insikt i din ridning/hästhantering 2023 och vad hoppas du kunna lära dig/förstå under 2024.

https://www.drangelska.se/webinar

07/01/2024

Apropå flera inlägg i Gruppen 50 + vi som tränar och tävlar dressyr och även andra inlägg.

Om att börja med det önskade resultatet för ögonen, vara sin hästs PT och utbildare, och behovet av bekräftelse när man är 50 +

Jag förbryllas, förvånas och förfäras även lite grann av önskan och behovet av att lägga ut filmer på sin ridning för att uteslutande få höra något av följande:

”Åh, vad duktig du är!”
”Vad fint du rider!”
”Vad bra du är!”
”Du är bäst!”

Om det hade varit så att det bara var en lek med en cykel eller en boll eller teckning eller ett bakverk, eller en misslyckad, eller lyckad tårta så hade jag nog inte haft något problem med det.

Inte förvånats, förbryllats eller förfärats.

Men, om vi nu nyttjar en häst så har vi ju också ansvar för att vi gör det på ett sätt som den inte långsiktigt tar skada av. Att den inte drabbas av bärtrötthetssyndrom, ont i ryggen, blir halt mm.

Lite konstigt är det då att man nöjer sig med att kämpa och tycker att det är helt normalt att man misslyckas i sina försök (på bekostnad av hästens välbefinnande) och att det är ok att rida på ett sätt som är direkt ogynnsamt, bara man kämpar liksom...

Och sen vill man ha beröm och glada tillrop när det kanske är uppenbart att ridningen eller hanteringen är uppenbart ogynnsam. Nu säger jag inte att allt jag ser är det. Men om det är fakta att 3 av 4 hästar som kommer till en försäljningsbesiktning på klinik är halta..

Då kan man ju räkna ut hur det står till på en vanlig ridbana. Trots att ägaren/ryttaren älskar sin häst. Räcker det då att man kämpar? Är det då rimligt att bara vilja ha glada tillrop?

Det gör mig lite beklämd. Varför vill man lägga ut film och bara få beröm. Med Helgstrand kvar på näthinnan så blir detta ju då också ett aktivt nämn inte elefanten i rummet, titta bort, säg inget.

"I det lilla bor det stora skeendet"

Är vi då bättre än de på Helgstrands? Det är ju samma princip. Om vi alla ska förbättra oss. Är det inte här vi bör börja då, med att upplysa eller säga till när man ser något som uppenbart är obra för hästen i fråga.

Ja visst är det så att vi inte kan kunna det vi ännu inte kan. Och visst är det en process att utbilda en häst.

Och utan att veta var hästen/ekipaget kommer ifrån är det också svårt att avgöra om det är en förbättring. Men varför denna allergi mot att någon säger det uppenbara?

Vi ville ju inte ens få otillbörligt beröm som barn. Kommer du ihåg hur fel det kändes som barn när föräldrarna sa, ååh vilken fin teckning! Vilken fin hund, när det var en katt.

Och så är vi 50 + och då vill vi bara ha beröm. Inte veta något om vad som kan förbättras..

Hur kommer det sig? Förstår vi inte vilket stort ansvar det är att ta en annans kropp i sin besittning och bestämma över den? Borde vi inte vara besatta av förbättringsförslag och möjligheter.

Ps Samtidigt så kanske det inte är smart att be om råd av och återkoppling av någon som är lika kunnig eller okunnig.

19/12/2023

Den här bilden lades ut på Dressyrsnacket, men togs sedan snabbt bort då det visade någon ryttare som inte var den som lade in det och följdriktigt är mot deras regler.

Kommentaren var att detta nog ändå måste vara en perfekt form, eller? frågade den som la in det.

Mitt svar är; hästen är upplyft, gång och ram överensstämmer inte, hoven kommer att landa framför nosen, frambenets underben är inte parallellt med bakbenets skena.

Ryttaren har satt hästens huvud och nacke som högsta punkt men benen paddlar i en ökad trav.

För att en ökad trav/längning ska vara det den är att vara ska halsen förlängas, hela hästen länga sin ram. Den här hästen går kvar i kort ram i huvud och hals.

Det innebär att ökningen av tempot och steglängden gör att all kraft landar i den nersänkta bröstkorgen och hårt ner i kotorna.

Man kan göra, och gör så här för att hästen ska få flashiga, (i mina ögon spastiska) frambensrörelser.

Detta kostar hästen ryggen, bäckenets, bakknänas och kotornas hälsa.

Man kan också låta hästen få långa stora hovar och låga trakter, (hovdoping) för att ytterligare öka på denna flashighet (spasticitet.)

Jag funderar också högt över när begreppet form fick fäste?

Det vilseleder ryttaren till att tänka att hästen ska ha sitt huvud och hals i en viss position konstant. Lite som en pepparkaksform.

Det är ju i själva verket hållning vi vill animera till. Vi vill att hästen ska ha en god hållning.

Och den ändrar sig beroende på vad hästen ska göra. När hästen ska korta sig, samla sig så behöver den inta en annan hållning för att detta ska låta sig göras utan att hästen tar (långsiktig) skada av det.

Samma med längningen som egentligen kräver mer styrka av hästen för att den ska kunna bibehålla hållningen genom läggningen.

Det faktum att hästarna går bakom lod är för att de inte orkar/orkade inta och hålla sin hållning. När de är trötta i sina hållningsmuskler så måste de bära sig med sin passiva hållningsapparat; senor, leder, ligament.

De håller inte för det hur länge som helst. De har inte den stötdämpning som en väl fungerande och tränad muskel kan ge.

Det är alltså inte så att hästen kan hasa runt bakom lod i sitt passiva hållningsmönster och så tadaaa, en dag är den stark i de muskler den under tiden INTE har tränat. (Många tränare hävdar det)

Fortsätter man att rida så,, på de passiva strukturerna så kommer hästen så småningom sannolikt att drabbas av bärtrötthetssyndrom; oklara hältor, ryggont, beteendestörningar mm.

08/06/2023

Kuljobb idag🤩🥰

08/06/2023