16/08/2026
Nu kommer jag bli lite personlig. På bilden ser ni 19-åriga Isabella som trodde att hennes värde baserades på hennes prestationer. Jag ler, men sanningen är att ångesten, stressen och den psykiska ohälsan bokstavligen hade ätit upp mig. Det enda som fick mig att överhuvudtaget gå upp ur sängen den sommaren var min häst, min Lykka. Hon behövde mig, och jag behövde henne. Hon gav mig mening, mening att börja ta hand om mig själv - för annars kunde jag ju inte ta hand om henne. Så småningom har jag förstått vikten av att ta hand om mig själv för MIN skull, men där och då var hon min enda mening.
Psykisk ohälsa, ångest, stress, utanförskap och utmattning är fortfarande skrämmande stort i samhället. Det finns så många där ute som kämpar. Föräldrar som kämpar för sina barns rättigheter och hälsa och därtill sin egen hälsa. Barn (och vuxna) som anstränger sig för att passa in i samhällets ibland orimliga ramar och normer, så pass att de blir utbrända innan de ens gått ut grundskolan. Personer med funktionsnedsättningar som i det tysta exkluderas i sammanhang som andra människor bara tar för givet.
Hästar kan kanske inte påverka politiska beslut eller förändra samhällsideal eller människors attityder mot varandra. Men jag vet (och forskning visar) att hästar och stallmiljö har en oerhört betydande effekt på människans psykiska hälsa, både här och nu och långsiktigt. Och jag önskar så att fler ska få ta del av dessa stärkande och läkande hästkrafter.
Det kanske låter lite konstigt, men jag startade inte Hästlykka för att jag vill lära människor att rida, jag startade Hästlykka för att jag genom hästarna vill hjälpa människor att må bättre ❤️
