15/04/2025
En ära att få en sån fin artikel i årets Julita hembygdsföreningens åresskrift. Med tillåtelse har vi fått dela denna fina text som är skrivet av Carina Wising, tack!
Liljedalen
Långsam service? Jajamensan.
Galen k**k i cowboyhatt? Oh, ja.
På Liljedalen i Julita har Jaana och Uffe Rundberg hittat ett koncept som talar till ett djupt grundat behov av ett annat livstempo. Receptet? Våfflor, getklappning, humor, värme - och den där soppan.
Målet att driva en gård med både djur och kafé/restaurang hade funnits i 20 år. Men när paret Rundberg nådde dit var det inte i den bästa av tider. Covidpandemin låg som en dallrande skräck över samhällsbygget och kostnaderna för att leva och bo sköt i höjden.
-Vi flyttade hit när pandemin började och öppnade i mars 2022. Då var det som värst med allt, inte minst elpriserna, säger Jaana Rundberg.
Men Liljedalens ägare höll ut, med inställningen att en vändning måste komma. Och den kom.
-Nu finns det inget som kan stressa upp mig, säger Jaana efter att ha kommit ut på andra sidan restriktioner och astronomiska elräkningar.
Liljedalen skulle ha öppet året runt, bestämde ägarparet. ”Det kommer aldrig att gå” var inställningen från många i omgivningen. Men se, de hade fel. Liljedalen Gård & Skog har från allra första början varit ett populärt besöksmål och gården är numera också arbetsgivare till ett gäng högt uppskattade sommarjobbare. Kanske var Jaana och Uffes koncept det ultimata efter år av att hålla avstånd. Folk hade börjat söka sig ut i naturen och på Liljedalen fanns lugnet, långsamheten och djuren. Folk kom, och trivdes, även när löven föll av träden och naturen visade sig från sin kärvaste sida.
-Enda gången som det var riktigt lugnt var två veckor i januari, säger Uffe Rundberg.
Förutom restaurangen finns en gårdsbutik och en loppis vars utbud svänger med årstiderna. Inledningsvis drev paret även ett bed and breakfast, men den oväntade tillströmningen av besökare gjorde att det blev lite för mycket. Övernattande gäster tas numera emot om orken och tiden finns. Ett sällskap har exempelvis bokat midsommarhelgen för tio år framöver.
-Man får nypa sig i armen. Det är jättehäftigt. Man är lycklig, men trött, säger Jaana om utvecklingen på gården.
Hon har ett heltidsjobb vid sidan av Liljedalen och är verksamhetsansvarig på en dansstudio i Södertälje. Dit reser hon två dagar i veckan, fler om det är föreställningar på gång. Uffe sköter djuren och gården, testar och förnyar i köket.
-Det är så kul med djuren. Men får energi av dem, säger han.
Getter fanns med i flyttlasset till Liljedalen. Att få hänga lite med de vänliga afrikanska dvärggetterna ger ett lyckopåslag som heter duga. På gården finns också höns, katter, shetlandsponnies och hundar.
-Hästarna går med getterna på vintern, säger Jaana och tillägger att en särskild vänskap har uppstått i den konstellationen.
Den lilla killingen Folke Nilsson ser inte riktigt ut som andra killingar, ”han fick heta Nilsson för att han såg ut lite som en apa när han föddes” och har hamnat vid sidan av flocken. Vänliga shettisen Mona såg uppenbarligen att han behövde lite omtanke och nu kan de tu ses stå och äta tillsammans.
Den som vill förstå receptet på Liljedalens framgång får ledtrådar redan längs vägen när man har svängt av mot Fiskeboda från länsväg 214. En hemmasnickrad skylt förkunnar att det som väntar är ”slow food, slow service, skön stämning”. När Liljedalen är nära finns en ny skylt: ”Inte långt kvar nu. Stressfri gård. Dags att skruva ner förväntningarna.”
Inne i det ena stora huset på gården – paret Rundberg bor i det andra – är det inte ovanligt att gästerna undrar om de ska ta av sig skorna i hallen.
-Man kommer inte till en restaurang, man kommer hem till Jaana och Uffe, säger Uffe Rundberg som alltid har cowboyhatten på när han möter matgästerna.
Känslan av trivsamt vardagsrum förstärks av gamla, vackra kaffekoppar, skivomslag från förr samt tidningar och böcker som skapar nostalgi och skänker samtalsämnen. Våfflorna och kanelbullarna på Liljedalen är omtalade och stammisarna näst intill kräver att gulaschsoppan ska finnas på menyn.
-Vi gör hemlagat så mycket som möjligt. Det vi inte kan göra köper vi närproducerat, säger Jaana.
Brödet som Uffe bakar är också uppskattat. Det bakas i en vanlig ugn. Ibland kommer frågan varför Liljedalen inte investerar i en rejäl bakugn.
-Men vi vill inte expandera utan behålla det genuina, säger Jaana.
-Jag vill inte trycka ut 400 bröd. Varför skulle jag göra det? Det här ger mer en kompiskänsla, säger Uffe.
-Och det blir mer kvalitet för oss också, tillägger Jaana.
Att driva verksamheten året runt är förstås inte utan utmaningar. Försäljningen vintertid är ojämn. Vissa helger är det fullt med folk, andra är det helt stilla. En utveckling som makarna Rundberg gärna skulle se är fler abonneringar. Då vet de hur många gäster som kommer och vad de önskar äta.
När vi besöker Liljedalen står julen för dörren och paret på gården har precis lanserat en lösning som minimerar svinnet: Verandan. Det är en obemannad men kameraövervakad året runt-gårdsbutik där kunderna kan handla själva måndagar till fredagar. Gulaschsoppan portionsförpackas och finns för avhämtning, kyld eller fryst, tillsammans med bröd, bullar och lite annat smått och gott lokalproducerat i gårdsbutiken. Till sommaren kan Verandan utökas med några förnödenheter för turister.
-Vi kan kalla den panikbutik, ler Uffe.
Jaana säger att det är han som kommer med de roliga infallen och formuleringarna som har blivit ett kännetecken för Liljedalen.
-Han säger vad som ska stå på skyltarna och jag målar dem. Vi är en bra kombo, vi är kreativa och orädda och har gjort mycket i våra liv. Vi pratar mycket med varandra. Och vi skrattar mycket.
Av Carina Wising
Fotograf hembygdsföreningen: Henrik Wising