01/06/2025
Att lära sig från grunden lönar sig!
Hon blev intryckt i väggen flera gånger av Nattens Miss Fantastic, det vita Welshstoet som flyttade med Miranda Filipsson på sin första APL på Grevagården Hästsportcenter under förra hösten. Ponnyn visade klart sitt missnöje och ville hellre ägna sig åt - MAT!
Vi satte upp ett första delmål - LYDNAD & RESPEKT!
På Grevagården anordnade Svenska Ponnyavelsföreningen utställning redan efter en vecka. Så det blev att övertala ponnyn att kom till arbete. Det blev också en ganska bra bantningskur för båda två. I slutet av veckan följde ponnyn henne i allt hon gjorde, hon slutade putta in henne i väggen och kunde nästan acceptera att bli tränsad.
Så kom dagen för uppvisning
Hela området fylldes av hästar allt från stor Shire till små shetlandsponnyer. Ponnyn som bara sett sin stallkamrat hemma på gården, spärrade upp ögonen. Hon tryckte sig till Miranda och lämnade inte hennes sida. Så blev det deras tur i ringen. Iklädd mörk tröja och vita byxor och hjälm med uppsatt hår och med en skinande vit ponny startade de upp. Ponnyn som tidigare hade väldigt svårt att stå still - stod i mitten som en gipsfigur och lät sig beskådas från alla håll. Så kommer de ut med tre fina rosetter, klassvinnare och Bäst i rasen. Men för visaren det bästa omdömet finstämd visning belönades med en färgrann rosett som det står Ungdom på.
I förtroende från tvåbent och fyrbent
Har hon åkt ända från Krokom? var första frågan innan fyraåringen, Heart of a Goddess skulle in för sin visning.
- Nej hon är hos mig för in och tillridning - svarar Miranda. Fin ponny Lycka till!
De går in och samma händer som gången innan, det livfulla ponnyn, stramar upp sig och följer förarens steg korta som långa. Inget häng i tygeln och bromsar upp fint inväntar sin förare i vändning och avsluten ger också det lilla extra poängmässigt.
Lika viktigt som det är att hästen står still och väl balanserat vid besiktning. Allt detta har också storasyster Thea lärt sina tävlingselever från start. VIKTIGT inte minst för säkerheten.
Om man sett ponnyn vid utlastningen när hon vädrade in hingstarna och blev så står som möjligt, hade man nog tagit sig en funderare. Men inte den vid hennes sida hon känner sin ponny och de har redat skapat ett band. Ett band som vi skrattade åt dagen innan. Ponnyn som älskar det där med pyssel är nära att somna när flätaren säger - jag måste hämta lite mer vatten. Hon hinner ta två steg när ponnyn vaknar och ses säga. - Jag måste ju med ju och skrittar iväg - och glömde helt att hon satt fast i två grimskaft.
Nöjda var vi allihopa!
När ekipaget kom ut med en guldplakett och tre likadana rosetter som föregående år. Och att särskilt få ett eget omdöme för sin visning är ju kryddan på allt nedlagt jobb för Mirandas del.
Men det är också en stor fördel i fortsatt jobb där det mesta i inridningsfaser och utbildning av häst handlar om förtroende till människan.
Då är vi som står på backen så otroligt stolta över att få möjligheten att förmedla vidare den kunskap vi från äldre generations hästkarlar och kvinnor, lärt oss. Att de vid alla uppvisningar och tävlingar kommer korrekt klädda och med håret uppsatt eller flätat. Eller instoppat under hjälmen vid terrängridning som också är ett påbud för rätt säkerhet-
Som någon i vår bekantskapskrets sa när det gäller utbildning av bla fälttävlanshästar eller hästar generellt.
Det är inge Kvick Fix ! Och man måste träna länge och med olika individer för att dessutom aldrig bli riktigt fullärd.
Ung Ryttare TF
