29/05/2026
Är hunden automatiskt olydig när den gör saker som inte är önskvärda eller inom normen?
Jag har en unghund. Hon fyllde nyss ett år och det är mycket som händer just nu i både kropp och knopp på henne. Hon är full av energi och ibland har hon lite mer energi över än vad jag själv har.
Det där buset måste ut någon stans, det går liksom inte att bara ”paketera” en ung hund. Hon är inte världsmästare på att gå prydligt i koppel. Jag har fått höra att hon är olydig. Men är hon egentligen olydig? Slår man upp det ordet ”olydig” så står det ” vägran att lyda spec. i militära och samhälleliga sammanhang (ibland som protest)”. I Bettys fall skulle jag absolut inte säga att det beror på att hon vägrar att lyda. Jag hör detta ofta i butiken och på kurser och det verkar vara ett vanligt missförstånd att hundar ska bara lyda människor ”för att”. Det ordet har fått mig att tänka mycket på vad det egentligen innebär och hur sällan jag faktiskt tänker att hundarna är olydiga på riktigt.
Varför tänker jag då att Betty går mer baklänges än framlänges i kopplet och gärna dessutom har det i munnen och kan dra i det?
1. Hon har överskottsenergi, det liksom pyser lite ur öronen på henne.
2. Jag har tre hundar. Jag har varit för dålig på att gå med henne själv och lära henne hur jag som människa uppskattar att hundar går i koppel. Hon har helt enkelt för dålig koll på vad som är ”rätt” beteende i vår värld. Vet man inte vad som är rätt så är det omöjligt att lyda eller att välja att inte lyda. Vi måste ju visa hunden vad den ska göra för att den ska ha en chans att kunna göra rätt.
Ibland blir saker så svart eller vitt i hundträningen. Jag träffar hundägare som skyller allt på hunden, som säger att den är olydig, att den inte fattar eller att det är något fel på den. Jag har också hundägare som säger att ”jag förstår att det inte är hunden det är fel på, det är jag”.
Jag är inte ute efter att skuldbelägga hundägare. Det behöver inte vara fel på någon, men hundar är olika och har olika förutsättningar och olika svårt/lätt för saker. Vi behöver titta på helheten och lära oss att förstå varför och skapa förutsättningar. Det blir så fel att korrigera hunden för fel beteende när den inte ens vet om att det är fel eller vad som är rätt. Det handlar egentligen inte om att hitta vems fel det är, utan mer att se helheten och ta ansvar.
Fråga dig själv:
1. Vet hunden vad ”rätt” beteende är?
2. Har hunden rätt förutsättningar fysiskt och mentalt för att klara av att utföra det?
3. Har hunden rätt motivation för att göra det?